Ceremonin är en symbol för vår frihet

Nu när samarierna håller liv i de bibliska principerna när de firar påsk, då är det en cermoni som är en symbol för deras frihet. På berget Gerisim så träffas alla till en familjefest och högtid, och männen som är klädda i vitt ska slakta offerlam. Blodet sprutar och deras kläder blir blodfläckade. Detta är en högtid fylld av glädje.

Själv tänker jag på ett jättegrillparty, för de har en jättefest med 60 döda helstekta lam. Vem tänker på att det också är ett offer? Själv så tänkte jag på offerhögtiden tills jag läste slutet på artikeln i tidningen Dagen. Då hajade jag till och tänkte på associationer till helstekta grisar och annat klassiskt.

Hur har jag kunnat läsa i Gamla Testamentet om dessa offer, och bara tänkt på blod och lidande? Det är ju ett jättegrillparty. Jag missade glädjen och tänkte på allt sorgligt bara. För grillpartyn är glada och det är stoj och stim och glada skratt, och familj och vänner samlas och umgås.

Så nästa gång då jag läser om dessa offer i GT så ska jag tänka på helstekta lamm och party, tjo och stim. Tänk vad en liten tidningsartikel kan göra för att man ska kunna få nya insikter om hur det var på Bya Testamentets tid. Underligt egentligen. Låt oss ha många grillpartyn i kyrkan. Partyn står för frihet. Absolut.

När jag tänker på de cermonier och annat som Jesus ville att vi kristna skulle ha, t.ex. dop, vigsel, gudstjänster, gemensam bön, helande, tjänande mm, så ska jag tänka på att detta är en symbol för vår frihet. Detta är glädje.

Kanske kritikerna till kyrkan bara ser dystra saker då de ser alla kyrkans cermonier. Jag kan förstå det. För själv så tänkte jag inte på grillpartyn då lamm offrades i Jerusalem till påsken. Jag missade något viktigt i min djupare förståelse av GT. Det har även kritiker till kyrkan gjort då de talar om lagiskhet. Det är inte lagiskt att ha fest och glädje. Det är frihet i Jesus Kristus.

Naturligtvis ingår offrandet i detta, men man ska inte glömma glädjen och festen. Och eftersom vi inte riktigt vet om det verkligen var Mose som skrev de fem Moseböckerna eller ej, då det verkar ha varit flera författare till dessa böcker – då ser man att personen eller personerna nästan inte tog med festandet där i böckerna.

Visst, det står att prästerna åt av det, och då kan man förmoda att det gällde hela familjen. Men det står inget om glädjen och festandet. Det togs inte med i böckerna. Undrar om det fanns med från början, och att de som vi ser nu är en förkortad variant av dem Man kan grubbla länge över sådant. Ingen vet.

How to build a barbecue pit: Video