10 000 timmars regeln – eller hur man blir en expert

Alla vill vi väl kunna någonting riktigt riktigt bra, eller hur? Det är då som det är väldigt lätt att få för sig att tänka att man inte har några talanger, och att det är därför som man inte är duktig på något. Sen så ser man människor runt i kring sig som är duktiga, och så önskar man att man var som dem.

Man ber en liten bön till Gud och suckar i förtvivlan över att han bara gav så lite talang, och att man hade velat få mycket mer. Det kan vara lätt att bli både besviken och arg på Gud över att man fick så lite talang, medan andra fick så mycket. Livet är allt bra orättvist… eller?

Den svenske forskaren K. Anders Ericsson är en svensk psykolog och professor i psykologi på Florida State University. Han är den världsledande experten på experter.

När han undersökte människor som hade blivit experter på något, så insåg han att det inte så mycket handlade om vad för slags talanger som de var födda med, utan det handlade om hårt och hängivet arbete för där man vill förbättra sig.

Det handlar o ca 10 000 timmar, och det motsvarar ca tre timmar per dag i tio år, eller fem år om man gör det på heltid.

Det är med andra ord till stor del upp till oss själva om vi vill bli experter på något. Vill vi lägga ner 10 000 timmar av hängivet och målinriktat arbete på att utveckla och bemästra något? Under dessa timmar så handlar det till stor del om att man känner sig misslyckad. Man är ingen expert, men man vill bli det.

Man jämför sig med experter och känner sig misslyckad för att man inte ännu har kommit därhän att man själv har blivit det. Känslan kan bli överväldigande och göra att man lägger av innan man uppnått de 10 000 timmarna. För det är inte förrän man har uppnått de ca 10 000 timmarna som man känner sig tillfredsställd med att man kan en sak perfekt.

Så oavsett om man vill bli en professionell ishockeyspelare, musiker, balettdansör, fotbollsspelare, sångare, frisör, programmerare eller något annat, så krävs det att man investerar i sig själv dessa 10 000 timmarna.

Träningen ska vara så verklighetsanknuten som möjligt. Så för en fotbollsspelare så handlar det inte om att man ska hålla på med att dribbla med bollen själv i 10 000 timmar, utan att träningen ska vara så matchlik som möjligt, och träna olika matchsituationer. Motsvarande regel gäller för alla andra blivande experter.

Det är därför som skolor ofta kräver att deras elever ska ha praktik som passar till den utbildning som de studerar på. Eleverna ska ut i verkligheten och samla på sig timmar så att de så småningom kan bli experter i sitt yrke. Det är därför som det alltid är bra att tacka ja till den praktik som Arbetsförmedlingen erbjuder dem som är arbetslösa.

Praktiken ska passa till den utbildning som man har, för annars så gör den ingen nytta. Fast praktik som ligger i linje med den utbildning som man har är guld värd. Se den som ett steg närmare de 10 000 timmarna som behövs.

Malcolm Gladwell skrev boken Outliers. Den blev en bestseller. Där undersöker han de större bidragande faktorerna som gör att en person får framgång och blir högpresterande.

Det handlar mera om vilket socialt sammanhang man kommer ifrån, den omgivning som personen växer upp i, och inte om själva personen i fråga.

Är omgivningen stöttande och uppmuntrande? Det behövs om man ska lägga ner 10 000 timmar på ett intresse som ska göra så att man blir en expert eller riktigt bra på något som man är intresserad av.

Det fungerar inte att lägga ner 10 000 timmar på något som man inte är intresserad av, för då är man inte hängiven, så välj något som är intressant och fängslande, något som man vet att man kan hålla på med i många år.

Sen gäller det att man hittar personer i sin omgivning som uppmuntrar detta intresse, och allra helst att man kan bli utmanad av dem till att alltid försöka att göra sitt bästa.

Den person som vågar att misslyckas, han är ett steg närmare framgången. Den som inte vågar att misslyckas, kommer heller aldrig att lyckas. Den som har misslyckats tillräckligt många gånger, kommer att lyckas om han har bestämt sig för att lära sig något av alla sina misslyckanden.

Gladwell undersökte varför de allra flesta duktiga ishockeyspelarna var födda i januari, februari och mars. Det handlar inte alls om att just dessa skulle ha mera talang än dem som är födda senare på året, utan att lagledarna väljer dem som de tror är bäst. De är bäst kanske när de har kommit i tonåren, men de var inte bäst när de var små.

Då handlade det bara om att de blev utvalda för att de var de äldsta i sin årskull, och de som är äldst är mest utvecklade oftast. För små barn så är åldern den viktigaste faktorn. Om dessa får bättre träningsmöjligheter och bättre resurser, ja då kommer de efter ett antal år att bli bättre än de andra. Men från början handlade det bara om att de blev valda på grund av sin ålder.

I Mormonkyrkan så uppmuntras man till att utveckla sina talanger, och alla som engagerar sig och blir aktiva medlemmar kommer att träna upp sig i många saker som de senare i livet kommer att ha nytta av. Vilka talanger som vi är födda med och vilken IQ som vi har är av mindre betydelse än den sociala omgivningen man växer upp i och om man lägger ner de 10 000 timmarna som behövs för att lyckas.

Den som har ett högre IQ än 120 har inte för det mesta nytta av det, för det är det sociala sammanhanget och timmarna som är viktiga.