Swedenborg – Den svenske mystikern

Det finns en förteckning över de 100 mest inflytelserika svenskarna genom historien. Listan publicerades först i bloggform hos DN och gör anspråk på att innehålla de svenskar som ”haft störst påverkan på flest människors liv, framför allt svenskars liv men också internationellt

På plats 75 kan man hitta ”Emanuel Swedenborg (1688-1772) – vetenskapsman, filosof, teosof, teolog, bibeltolkare, religionsstiftare och mystiker.

Swedenborg var en känd vetenskapsman som även verkade som mystiker. Han gjorde anspråk på att ha mottagit uppenbarelser från Gud och en kyrka har grundats, Nya Kyrkan, som tolkar bibeln i ljuset av Swedenborgs uppenbarelser. Den mest kände Swedenborgaren i Sverige idag torde vara den folkkäre tv-profilen och journalisten Arne Weise.

Läser man på lite om Nya Kyrkans teologi så kan man faktiskt finna vissa slående likheter mellan deras teologi och Jesu Kristi Kyrkas teologi. På Nya Kyrkans hemsida kan man hitta vissa beskrivningar som i stora drag lika gärna kunnat beskriva Jesu Kristi Kyrkas teologi.

Vad händer efter döden? Enligt både Nya Kyrkan och Jesu Kristi Kyrka lever vi som andar i en andevärld. ”..när vi lämnar denna världs begränsningar bakom oss, och börjar ett liv i den andliga världen får vi möjlighet att erfara obeskrivlig frid och glädje och allt detta upplever vi i ett änglasamhälle som liknar denna jorden men där alla lever för att ge glädje åt varandra”.

Finns det eviga äktenskap? Ja detta ingår både i Nya Kyrkans teologi och i Jesu Kristi Kyrka: ”När Jesus säger att man ”inte gifter sig i himlen”, så menar Han att ett andligt och evigt äktenskap grundar sig på en inre, andlig överensstämmelse mellan mannen och kvinnan. Äktenskapet är framför allt en inre förbindelse av mannens och kvinnans själ. När harmoni och ömsesidig kärlek råder där, kan förbindelsen inte avslutas. Den varar livet igenom och efter döden i all evighet. Det är ju precis så lyckligt gifta makar tänker och känner. Det finns alltså äktenskap i himlarna.”

Ett skriftställe i Mormons bok (Mosiah 2:17) beskriver hur vi står i Guds tjänst då vi tjänar våra medmänniskor. Motsvarande tankegång finns även inom Nya Kyrkan: ”Livet har många viktiga aspekter, att väl sköta sitt arbete och hem, ge utrymme åt andakt och andlig stimulans, tänka på dem omkring oss som behöver hjälp, fullgöra personliga åtaganden, hålla kroppen frisk och vårt sinne vederkvickt genom fritidsaktiviteter. Därför kan det vara till hjälp att besinna att det bästa sättet att visa kärlek mot våra medmänniskor och mot Gud är att hederligt, rättrådigt och troget utföra våra dagliga sysslor. De nyttiga uppgifter vi utför dag för dag i samhället var vi än befinner oss är vad som skapar det allmännas bästa.”

Kommer tro och frälsning på en gång eller är den en process? Påverkas detta av utövandet av vår fria vilja? Både inom Jesu Kristi Kyrka och i Nya Kyrkan ser man både tro och frälsning som något man bygger upp successivt där den fria viljan hos människan ses som något centralt: ”Tro och frälsning kommer inte i en handvändning. Dock kan vi uppleva viktiga vändpunkter och milstolpar. Vår tro växer och mognar efterhand som vi lär och kommer in i nya stadier av vårt liv. Vår förmåga, både den känslomässiga och den intellektuella, att se och låta oss påverkas av Herren ökar efterhand som vi tillägnar oss vissa grundläggande begrepp och vinner livserfarenheter. Nya Kyrkan ger en ingående steg-för-steg-förståelse av den andliga pånyttfödelseprocessen. Vi kan höja oss över våra fysiska begränsningar och begär, över stundens skenbara behov. Vi kan tänka rationellt, vi kan se och påverkas av idéer – idéer som är tidlösa och eviga. Vi kan lära oss nya saker varje dag. Vi kan förändras av dessa idéer och ledas till ett bättre liv. Vi kan göra allt detta därför att vi är andliga individer med egen fri vilja.

Kan Gud vägleda människor och ge upphov till nya skrifter? Ja, det tror vi både inom Jesu Kristi Kyrka och i Nya Kyrkan. I Nya Kyrkan är det Swedenborgs nedtecknade uppenbarelser uppfattas som Guds ord jämte bibeln: ”Gud skapade allting ”i begynnelsen”. Han gav sig till känna för oss som Jesus Kristus. Han är närvarande bland oss i kärlek och sanning samt sörjer för vår utveckling. Han är källan till allt gott i våra liv. När Hans godhet medverkar i våra liv kan vi känna en ny och djupare dimension i allt vi gör. Den Gud som ger oss livet är en Gud som vill bli känd. Vi tror att han har väglett dem som skrev och samlade Hans Ord under varje tidsålder så att den heliga Skrift bär bud om Herren och Hans vilja som ingen annan bok. ”Bokstaven” verkar ibland föråldrad men budskapet är tidlöst. Hans kärlek och förnyande kraft är närvarande i Ordet och når dem som söker Honom i dess sidor.”

Swedenborgs sätt att tänka och resonera samt hans uppenbarelser har påverkat ett flertal kända personer internationellt, bl a ” William Blake, C.J.L. Almqvist, August Strindberg, Charles Baudelaire, Balzac, William Butler Yeats och Carl Jung. Den svenske målaren och mystikern Ivan Aguéli delade Swedenborgs bibeltolkning och var sannolikt den första som fann en samstämmighet mellan denna och sufismen, ett samband vilket sedermera uppmärksammats av den franske islamologen Henry Corbin. Även filosofen och psykologen William James tillhörde dem som följde Swedenborgs lära och inom spiritismen anses han vara en viktig föregångare.”

Jesu Kristi Kyrkas förste profet Joseph Smith kände till Swedenborg och har blivit anklagad för att ha tagit till sig Swedenborgs lära om tre olika nivåer på himmelriket.

the understanding of life after death in the LDS Church is the clearest example of the continuation of the modern heaven into the twentieth century” because of Latter-day Saint adherence to a theology of heaven that comprises beliefs that once were more widely held- or at least more widely considered- by others. That strain of Christianity seems now mostly forgotten, such that Latter- day Saints today might be surprised to learn that a Swedish nobleman and scientist named Emanuel Swedenborg, writing in the eighteenth century, recorded his visions of a heaven consisting of three regions. At this point, one might ask, if the notion of heavenly ”degrees of glory” was not uncommon in Joseph Smith’s day, why focus so much on the question of Swedenborg’s influence?Two responses seem relevant. First, the Prophet apparently mentioned Swedenborg by name during an 1839 conversation with Edward Hunter, a student of Swedenborg-ianism who later became a Latter-day Saint. Hunter had established a seminary dedicated to the free exchange of religious ideas, and when Joseph Smith stopped at this Nantmeal Seminary in Pennsylvania during a return trip from Washington DC, Hunter reported this exchange: ”I asked him if he was acquainted with the Sweadenburgers. His answer I verially believe. ‘Emanuel Sweadenburg had a view of the world to come but for daily food he perished.'” If accurately remembered, this remark generates a whole range of questions.”
http://rsc.byu.edu/pubJHawsBibleImportance.php

Som kritiker till kyrkan kan man naturligtvis hävda att Joseph Smith blev påverkad av de filosofiska tankar som florerade på hans tid, vilket inverkade på Jesu Kristi Kyrkas teologiska uppbyggnad, men för den som tror på att Jesu Kristi Kyrka är den återupprättade kristna kyrkan kan detta istället ses som ett bevis för att Guds sanningar finns över hela jorden och i alla tider.