Jesus i islam

Vem är Jesus? Islams syn på Jesus skiljer sig lite från den vi har. Men det finns mycket som vi håller med om. I YouTube-videon nedan så lär man sig mycket om deras åsikt.

Muslimer älskar Jesus minst lika mycket som vi kristna gör. De anser att de är mer kristna än vad vi kristna är, för de respekterar Jesus och det som han lärde, dvs de gör som han säger. Det gör inte kristna i allmänhet då de säger att de älskar honom men lever som de själva vill.

Om man säger att man älskar Jesus men inte gör som han säger – då är det en falsk kärlek enligt islam då man inte respekterar vad han säger.

Frågan är – älskar och respekterar vi Jesus? Gör vi det som han har sagt åt oss att göra?

Mormoner anser att alla människor är Guds barn, och att Jesus är vår ”storebror” eller ”äldre broder”. Många kristna beskyller mormoner för att inte tro att Jesus är gudomlig, och samtidigt så beskyller de mormoner för att tro att de ska bli gudar. Man måste se kontexten för att förstå det hela, vilket inte alla gör.

1) Om Jesus är Guds son, och bara han är det, ja då är det förkastligt enligt islam.

2) Om Jesus är Guds son i kontexten att alla människor är Guds barn, då är det inte förkastligt.

Alla människor är Guds barn, och eftersom vi härstammar från Gud så är vi alla gudomliga. Det handlar bara att lära sig att förstå Guds vilja och att omvända sig från sitt ego och lyda Gud (dvs underkasta sig Gud). Detta är en process, för vi går alla i livets skola. Ingen av oss är fullkomliga.

Muslimer reagerar på att kristna säger att Jesus är Guds enfödde son. Det är då som  man lämpligen kan ta upp dessa suror nedan:

Det är intressant detta med personen Jesus, för sura 4:171 säger att han är ”a spirit from Him”, dvs en ande från Gud.

(1) Narrated Abu Huraira: The Prophet said, ”When any human being is born. Satan touches him at both sides of the body with his two fingers, except Jesus, the son of Mary, whom Satan tried to touch but failed, for he touched the placenta-cover instead.” (Book #54, Hadith #506)

(2) Narrated Said bin Al-Musaiyab: Abu Huraira said, ”I heard Allah’s Apostle saying, ’There is none born among the off-spring of Adam, but Satan touches it. A child therefore, cries loudly at the time of birth because of the touch of Satan, except Mary and her child.” Then Abu Huraira recited: ”And I seek refuge with You for her and for her offspring from the outcast Satan” (3.36) (Book #55, Hadith #641)

(3) Narrated Said bin Al-Musaiyab: Abu Huraira said, ”The Prophet said, ’No child is born but that, Satan touches it when it is born where upon it starts crying loudly because of being touched by Satan, except Mary and her Son.” Abu Huraira then said, ”Recite, it you wish: ”And I seek Refuge with You (Allah) for her and her offspring from Satan, the outcast.” (3.36) (Book #60, Hadith #71)

För mig så betyder det att Jesus var väldigt unik. Han var inte berörd av Satan utan han var född utan synd och han levde ett liv utan att synda.

Högmodets kretslopp

I Helaman i Mormons bok finns ett tema som kallas för Högmodets kretslopp. Vad som berättas i Helaman är berättelsen om människor som blir stolta och självrättfärdiga när de får framgång.

Rättfärdighet och framgång ger Högmod och ogudaktighet som i sin tur ger Undergång och lidande som i sin tur ger Ödmjukhet och  omvändelse som i sin tur ger Rättfärdighet och framgång osv…

I Helaman är det inte Nephiterna som är det rättfärdiga folket, utan istället är det Lamaniterna som ödmjukar sig för Gud.

1 Och det hände sig att när det sextio och andra året av domarnas regering hade förflutit hade allt detta hänt, och den större delen av lamaniterna hade blivit ett så rättfärdigt folk att deras rättfärdighet överträffade nephiternas, på grund av deras fasthet och orubblighet i tron.

  2 Ty se, det var många av nephiterna som hade blivit så förhärdade och obotfärdiga och oerhört ogudaktiga att de förkastade Guds ord och alla de predikningar och profetior som förekom bland dem.

  3 Icke desto mindre gladde sig kyrkans folk storligen över lamaniternas omvändelse, ja, över Guds kyrka som upprättats bland dem. Och de hade gemenskap med varandra och fröjdades med varandra och hade stor glädje. <

  4 Och det hände sig att många av lamaniterna kom ned till Zarahemlas land och berättade för det nephitiska folket om hur de hadeomvänt sig och uppmanade dem till tro och omvändelse.

5 Ja, och många predikade med mycket stor kraft och myndighet, så att de förde många av dem ned i ödmjukhetens djup för att bli Guds och Lammets ödmjuka efterföljare.(Helaman 6:1-5)

I Helaman kapitel 6 beskrivs ett välstånd som kan liknas vid en EU utopi; öppen förbindelse mellan folken, tilltagande rikedom osv I Helaman 6:18 beskrivs den tilltagande ogudaktigheten som följer av folkets framgångar. Man fäster sitt hjärta vid rikedomar.

Brigham Young, kyrkans andre profet i modern tid, uttryckte en liknande farhåga för de Sista Dagars Heliga. ”Min största farhåga för detta folk är att de kommer att bli rika och i detta kan de glömma sin Gud och hans folk...”

Mormonkyrkan klarar upp missförstånd om koffein

Många mormoner har fått fört sig att allt som innehåller koffein är förbjudet att förtära. De har tagit kaffe- och téförbudet och lagt ihop två och två och fått ihop det hela till att det är koffeinet som är det farliga, dvs förbjudet.

Men nu förklarar Mormonkyrkan att det inte alls är förbjudet med att förtära koffein. Så det är fritt fram för alla tvivlande mormoner att dricka coca-cola och pepsi, dricka energidrycker och annat som innehåller koffein, ja även dricka örttéer som innehåller guarana (guaranin=koffein). Den sekellånga debatten är med andra ord över.

Mormonkyrkan kallar det hela för en ”liten” korrigering av medlemmarnas felaktiga åsikt. Här kan man se skillnaden mellan enskilda ledares uttalanden och kyrkans officiella uttalande. Även om det vore en profet eller apostel som uttalat sig i detta (eller tio eller hundra av dem), så är det inte samma sak som att kyrkan har uttalat sig. Nu har kyrkan sagt sitt och det är officiellt. När en profet eller apostel uttalar sig så är det en personlig åsikt.

”Finally, another small correction: Despite what was reported, the Church revelation spelling out health practices (Doctrine and Covenants 89) does not mention the use of caffeine.  The Church’s health guidelines prohibit alcoholic drinks, smoking or chewing of tobacco, and “hot drinks” — taught by Church leaders to refer specifically to tea and coffee.”

http://www.dailymail.co.uk/news/article-2196770/Mormon-church-confirms-members-allowed-drink-coke-pepsi–tea-banned.html?ito=feeds-newsxml

http://www.sltrib.com/sltrib/news/54797595-78/church-caffeine-drinks-lds.html.csp

http://www.mormonnewsroom.org/article/mormonism-news–getting-it-right-august-29

http://www.lds.org/search?lang=eng&query=caffeine

Jewish-Mormon collaboration

Last week a Jewish journalist contacted me about Mormon outreach efforts to the Jewish community. His email came just after an LDS leader interested in reaching out to Jews had called for a briefing on the “ABC organizations” that make up the organized Jewish community. Their queries caused me to reflect on the prospects for future LDS-Jewish collaboration, which I believe will ultimately prove to be most fruitful with Orthodox and pro-Israel groups.

Through my professional involvement with the Jewish community, I have seen firsthand the positive results from LDS-Jewish interfaith outreach. Jews are the best coalition builders in the country, and are always willing to work with Christians who love and respect them. Many Mormon leaders have longstanding relationships with prominent Jewish leaders and organizations, Mormons are working and blogging in the Jewish community, and the thorny proxy baptism issue has largely been put to rest.

However, there are many movements and communities in the Jewish world, and they vary greatly in the degree to which they are willing and able to engage in meaningful interfaith collaboration with the LDS Church. The Orthodox community is the most appealing partner because its moral vision is closest to the LDS ideal. Orthodox leaders joined forces with the LDS Church during the Prop 8 battle in California, they oppose abortion in most circumstances, they denounce pornography, and they largely share Mormons’ preference for a society of strong families based on traditional Judeo-Christian values. The Orthodox have also started to echo LDS leaders in stressing the importance of religious freedom in a pluralistic society. I have given the D’var Torah (sermon) from an Orthodox bimah and conducted a public theological dialogue with an Orthodox pulpit rabbi, so I know firsthand that the Orthodox are willing to extend a hand to Mormons who care deeply about Jews and Judaism. There is no limit to how much good the collaboration between our two communities could accomplish.

Generally speaking, LDS dialogue with Reform and Conservative Jews, while wonderful and even inspiring, is on a different level. While more liberal Jews usually more open to interfaith outreach efforts than the Orthodox, it is sometimes difficult for them to overlook differences they may have with the LDS Church on gay marriage, abortion, and other controversial moral issues. This is not a criticism, merely an observation. For example, one Reform rabbi was considering inviting a few Mormon leaders to his synagogue to hold a forum on how to raise good kids, a topic of great interest to his congregation. During the first planning meeting, a Mormon woman presented to the group a pamphlet explaining the LDS Church’s youth program. The reaction from some of the Jewish participants was so negative that the good rabbi had to nix the proposed forum. To them the Mormon ideal for religious youth education was so different from theirs that it precluded dialogue on the issue. With one exception, on the few occasions when I have encountered hostility towards my church in the Jewish community, it has come from secular or Reform Jews over political/moral issues.

What is often missing in the LDS dialogue with more liberal Jewish movements is a Jewish component. When Mormons ask about large Jewish organizations, most of which are liberal, they are usually shocked to learn that many of them support abortion rights (including partial-birth abortions), gay marriage, etc. One LDS local leader in a private conversation called a well-known Jewish organization “the ACLU with a yarmulke.”  When it comes to moral issues, liberal Jewish movements are not bound by traditional Jewish law, which does not sanction third-trimester abortions or same-sex couplings.

Don’t get me wrong: I know a lot of wonderful Reform and Conservative Jews, and their dedication to tikkun olam (service to others in an effort to repair the world) is truly inspiring. It’s just that when a Mormon ward and a Reform congregation work together to, say, staff a soup kitchen together, the common bond is a desire to do good and to serve others. As laudable as this is, I fail to see any distinctly Jewish component here. In other words, when Mormons and Orthodox talk about collaboration, the conversation includes words like Torah, Judaism and morality. When Mormons discuss collaboration with Reform Jews, they could just as well be talking with Methodists, Muslims or Episcopalians. Again, I have nothing but praise for interfaith collaboration that involves service and doing good. However, there is nothing distinctly Jewish about these concepts, so the “dialogue” that takes place is not as meaningful as it could otherwise be.

Another promising area of cooperation between Mormons and Jews is Israel. Although the LDS Church doesn’t take sides in the Middle East, most Mormons in this country are solidly pro-Israel and would welcome the chance to work with Jews on Israel advocacy. The only glitch here is that most Jewish organizations seeking to promote Jewish-Christian ties on Israel have already partnered with evangelical organizations that are unwilling to fully accept Mormons into the coalition. The best solution would be for Mormons to create their own version of CUFI (Christians United for Israel) with a distinctly Mormon vision.

With the possible election of a Mormon for president this year, Mormons are anticipating many questions from the public on Mormon beliefs and doctrines. In addition, I believe that as more and more Jews meet more and more Mormons, the former will come to appreciate a philo-Semitic church whose members believe that they are modern-day Israelites. Mormon outreach should be directed to Jews from all movements (and none), but I’m betting that in 20 years the most fruitful efforts will prove to have been those made to bring Mormons and Orthodox and/or Israel-loving Jews together.


Mark Paredes is a member of the Jewish Relations Committee of the LDS Church’s Southern California Public Affairs Council. You can contact Mark at deverareligione@yahoo.com and follow him on Twitter @jewsandmormons.

http://www.jewishjournal.com/jews_and_mormons/item/jewish-mormon_collaboration_39120701/