Att göra något i någon annans ställe

Jesus Kristus visade oss hur viktigt det var att döpas genom att själv låta sig döpas av Johannes. I Apostlagärningarna (Apg. 19:1-6) står beskrivet hur Paulus träffar på några lärjungar som kommit till tro på Kristus, men ännu inte blivit döpta och tagit emot den Helige Anden.

”Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: ”Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.” 3 Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.” 4 Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade”

Att dopet är viktigt för den kristne finns flera skriftställen i Nya Testamentet som vittnar om:

”Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. ”(Rom. 6:4)

”en Herre, en tro, ett dop” (Ef 4:5)

”Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse” (1 Petr. 3:21)

Kristus talar om för Nikodemus, en farisé som uppsöker Kristus, att ”Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.” (Joh. 3:5)
Kristna tolkar detta som nödvändigheten av dop för att bli frälst.

I den ekumeniska bibelskolan.com står följande förklaring: ”Utöver den andliga nyfödelsen, trons nyfödelse, talar Jesus om att födas av vatten. Utan tvekan syftar dessa ord fram mot det kristna dopet till delaktighet i hans död och uppståndelse.”
http://www.bibelskolan.com/litterator/ivarsson_danielsson/05.shtml

Dopets nödvändighet för frälsning har medfört att många kristna anser att personer som dör utan att ha tagit Jesus Kristus som frälsare och låtit döpa sig kommer att gå förlorade till helvetet.

I Jesu Kristi Kyrka anser man i likhet med övriga kristna att dopet är nödvändigt för kristna att genomgå för att uppnå frälsning. Det finns emellertid många människor som aldrig har hört talas om Jesus Kristus. Kommer de också att förgås? Ja, enligt vissa kristna blir detta konsekvensen.

I Jesu Kristi Kyrka tillämpas ställföreträdande dop för de människor som redan har avlidit. Det innebär att någon döper sig i den avlidnes namn. Den avlidne, som befinner sig i andevärlden, kan därefter välja om han eller hon vill acceptera det dop som har gjorts ställföreträdande. Detta bruk tillämpades även på Nya Testamentets tid. I första Korintiebrevet 15:29 står följande skriftställe: Vad uppnår annars de som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull?

I The New Jerome Biblical Commentary kommenteras detta skriftställe med att ”the most common view sees Paul as referring to members of the community who had themselves baptized on behalf of dead friends or relatives who had died unbelievers.” (sid. 813). Här fastslås alltså bruket av ställföreträdande dop för döda på Nya Testamentets tid. Genom kyrkans återställelse har vi idag den kunskap som har givits genom modern uppenbarelse och vi vet därför att Gud accepterar ställföreträdande dop.

När vi som medlemmar i kyrkan släktforskar söker vi upp våra rötter och utför ställföreträdande arbete för våra döda förfäder. Bruket av ställföreträdande dop kommer även att fortsätta i tusenårsriket och samtliga människor som har levt på jorden kommer då att få motta dopet ställföreträdande.

För den som upplever ställföreträdande dop som något främmande kan man jämföra med Kristi död på korset. Jesus Kristus tog på sig mänsklighetens synder. Han led och dog ställföreträdande för var och en av oss. Den som tar emot Jesus Kristus som sin personlige frälsare har då fått sina synder försonade genom Kristi offer.

Innan jag blev medlem i Jesu Kristi Kyrka var jag aktiv i olika frikyrkor. Det som kändes svårast för mig var läran om att alla som dog utan att ha tagit emot Kristus skulle komma till helvetet. Läran om ställföreträdande dop, vilket ger alla människor en rättvis chans att ta emot Kristus, var en av de saker som gjorde mig intresserad av Jesu Kristi Kyrka.

I beliefnets blog beskriver en kvinna sin omvändelse från att ha tillhört baptistkyrkan till att ha blivit medlem i Jesu Kristi Kyrka. För henne var det det ställföreträdande arbetet för döda som gjorde henne intresserad av kyrkan.

In high school, we watched a film about an African hunter-gatherer tribe. The tribe disappeared. They either left the area to follow the food supply, or they died. My heart pounded, and I think I even gasped aloud. If these people died, then are they in hell because no one told them about Jesus? They were good people. It’s not their fault some church group didn’t organize a mission trip to their hunting grounds. Would a benevolent, merciful God condemn them to hell for something of which they had no knowledge? The following summer I raised my concern with my church camp counselor. The answer I was given, “Yes, Torie. I know it’s sad. But they are in hell.”

”The missionaries explained that many people die without the opportunity to hear about Christ. Gasp! Could this be the answer to my burning question from high school sociology? Are the African hunter-gatherers really not in hell? My ears perked up, and my eyes widened. They went on to describe a merciful, loving God who has prepared a way for all people to receive the blessings of the gospel. All who have died without receiving the message of Christ are given the opportunity to learn it after they have passed. Baptisms can be performed by proxy. They can then choose to accept or reject what has been done on their behalf. Finally, I understood. My beloved African tribe would be taught the message of Jesus Christ.

Empty space filled.

I was baptized on November 14, 1992.”

http://blog.beliefnet.com/omeoflittlefaith/2011/01/conversions-from-southern-baptist-to-mormon.html