Kategoriarkiv: Högtider och evenemang

Julen – att ge inte att få

Så här lagom inför jul så har jag plötsligt drabbats av beskedet att jag inte längre har något arbete. 40% arbetstid har jag från december, vilket med rätten till 75 dagar som deltidsarbetslös, innebär att jag förmodligen måste gå över till att bli heltidsarbetslös efter ett tag.

Eftersom jag är ensamstående fyrabarnsmamma som ännu inte lyckats skrapa ihop till vare sig årsförråd eller flera månadslöner på banken, enligt kyrkans råd, så gäller en rejäl svångremspolitik och nedskärningar i hushållskassan.

För barnen har jag meddelat att det inte blir så många julklappar i år. Vi måste helt enkelt vara rädda om de pengar vi har. Det verkar inte som om barnen har tagit illa upp, men kanske att minstingen på sex år inte har förstått riktigt. Jag har i varje fall köpt ett par tre presenter till varje barn. Min äldste son som är nästan elva år har ryckt på axlarna och sagt att ”vi har ändå så mycket grejer”.

Men är inte detta ändå en chans att återerövra vad julen ändå handlar om? Istället för köphysteri så kan vi som familj koncentrera oss på att bara vara tillsammans och tänka på att ge istället. För ge, det kan faktiskt de flesta av oss.

I Hjälpföreningen, kyrkans kvinnoförening, har initiativ redan tagits för julens tjänandeprojekt. Kontakt har tagits med den kristna hjälporganisationen Hoppets stjärna, och vi har fått information om vad vi ska skänka för något nu i jul. Vi ska packa in det vi skänker i bananlådor och ta med till vårt kapell. Min yngsta dotter och jag har vandrat iväg till ett par matbutiker och tiggt bananlådor. Nu står sex bananlådor i källarförrådet fyllda med barnkläder och leksaker som ska göra livet lite lättare för någon familj utanför vårt rika land.

Vad är julen för dig? Är det köphysteri, ”årets julklapp”, vinterresa till något varmare land eller är det främst gemenskap och givande? Jag tror vi alla får tänka till lite vad julen representerar. Vi firar att vår frälsare en gång föddes i fattiga omständigheter i ett stall. Han som är vår Gud kom ner till oss i all enkelhet. Det Kristus vill förmedla till oss är kärlek och gemenskap,
viljan att ge och finnas till för varandra och uppskatta och känna tacksamhet
för det vi faktiskt har. För mig representeras dessa tankar så fint i Topelius
dikt som tonsatts av Sibelius. En julsång som minner mig om min barndom där
julen präglades av mitt finlandssvenska arv.

Giv mig ej glans, ej guld ej prakt i signad
juletid.

Giv mig Guds ära
änglavakt och över jorden frid.

Giv mig en fest som gläder mest, den konung jag har
bett till gäst!

Giv mig ej glans,
ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt!

Giv mig ett hem på fosterjord,

en gran med barn i ring,

en kväll i ljus med Herrens ord

och mörker där omkring!

Giv mig ett bo

med samvetsro,

med glad förtröstan, hopp och tro!

Giv mig ett hem på fosterjord

och ljus av Herrens ord!

Zacharias Topelius

 

Att fira jul och andra högtider i kyrkan

Luciafirade i Västra Fröluda kapell vid julfesten 2010.

Hur firar man jul och andra högtider i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga?
Fråga kommer ibland upp och jag tror att det delvis kan bero på att vår kyrka förväxlas med Jehovas vittnen som inte firar vare sig jul eller andra kristna högtider.

Kyrkans medlemmar firar jul och påsk eftersom dessa högtider firar det som de ur en andlig ståndpunkt anser är de viktigaste händelserna i världshistorien: Jesu Kristi födelse, död, lidande och uppståndelse. De firar också lokala och nationella högtider i sitt hemland, liksom födelsedagar, årsdagar och andra betydelsefulla familjehögtider.
ur Ett liv som medlem från Jesu Kristi Kyrkas officiella hemsida. http://www.jesukristikyrka.se/om-kyrkan/ett-liv-i-tro/ett-liv-som-medlem.html

Svaret är att det inte finns någon egentlig skillnad mellan julfirande och andra högtider hos medlemmar i Jesu Kristi Kyrka och medlemmar i andra kristna kyrkor. I Kyrkan anordnas julfest och julkonsert varje år, ivarjefall i vår församling i Västra Fröluda som är en riktigt stor församling. Vi har inga speciella extra möten vid högtider, vilket betyder att vi inte har möten på t ex långfredagen eller juldagen. Våra möten är alltid på söndagar och den söndag som ligger närmast julafton brukar vara ett förkortat möte och alltid ha julen som tema. Vid påsk hålls alltid tal om Jesu död och uppståndelse på söndagen.

Naturligtvis finns det firanden i kristna kyrkor som vi inte har i vår kyrka t ex julotta och midnattsmässa, men det står varje medlem fritt att även delta i dessa traditioner. Det finns många medlemmar som gillar allt ifrån gospelkonserter i frikyrkan till midnattsmässa i Katolska kyrkan och gärna bevistar dessa evenemang.

I hemmet firar medlemmar jul precis som alla andra. Här i Sverige med besök hos släktingar, Kalle Anka och julklappar. Julevangeliet läses upp och i många hem, däribland mitt, finns en julkrubba uppställd som en motvikt till alla tomtar som dekorerar hemmet.

En medlem i Sverige skriver följande om kyrkans och sin familjs jultraditioner:

”Vi brukar ha en speciell söndag i varje församling, i anslutning till julafton, som ersätter den ”vanliga” gudstjänsten med en som går i Julens tema. Då brukar vi ha ett Julprogram där medlemmarna (både de vuxna och barnen) framför Julevangeliet varvat med julsånger som beskriver det man precis läst om. Dessutom brukar Staven (sammanslutning av ett antal församlingar i ett geografiskt område, ungefär som ett Stift) ha en Julkonsert någon gång i december. Fast det varierar lite från år till år beroende på vem som fått i uppdrag att planera den.

När det gäller medlemmarnas egna traditioner finns det nog hur mycket som helst. Det finns ingen uttalad ”Mormon-tradition” som jag känner till, förutom att vi uppmanas att minnas och ha Jesus Kristus i Centrum. Fast det är ju inte enbart specifikt för Julen. Det skall man ju alltid göra.Om jag utgår från mig själv var min familj lite vagabonder. Vi tenderade att resa runt bland släkten hela tiden och delta i deras traditioner och hade således inte så mycket egna. Då fick vi prova på både det ena och det andra.

I min frus bardomshem läste man alltid julevangeliet tillsammans, sedan tittade man på Kalle Anka och efter det fick någon klä ut sig till jultomte och dela ut julklapparna. I början var det alltid min frus pappa som skulle gå ett ärende, men allt efterssom ville barnen också låtsas vara jultomte. Svärfar brukar ha som mål att bjuda hem någon på julafton, som han inte känner och som han tycker verkar ensam. Vanligtvis någon han träffat på bussen eller på stan någon vecka före jul. Det är alltid spännande att se vem han har bjudit när vi firar jul hos dom. Det tycker jag är en fin tradition, men vi har inte riktigt vågat haka på den.

Numera tycker barnen om att klä julgranen, slå in julklappar och ställa ut julpynt. Jag själv är inte så förtjust i bakning, men barnen och mamma tycker om att baka pepparkakor och lussebuller. Förra året började vi med en tradition vi plockat upp att tillsammans (jag också…) bygga ett pepparkashus som vi skulle äta upp på nyårsafton, men det överlevde inte så länge… Storebror och lillasyster brukar ta hand om tomtens jobb på julafton.”

I kyrkan har vi heller inget emot mer profana traditioner och firar gärna dessa i kyrkan. Ungdomarna i kyrkan har Alla hjärtans dag fester och för barnen har vi t ex halloweenfest. Nu på måndag kväll ska jag och mina barn fira halloween i kyrkan under temat ”trunk or treat”. I vanliga fall kallas det för ”trick or treat”, men eftersom man inte vill att barnen ringer på och tigger godis hos främmande så ställer man upp bilar på kapellets parkering där det ligger godis i bakluckan (=trunk) på bilen. Mina barn tycker det här är jättekul!

Vestibulen i Västra Frölunda kapell vid julfesten 2010.

Tabernakelkören håller varje jul en julkonsert som är ett fantastiskt evenemang. Denna jul har jag kontaktat Tabernakelkören och marknadsfört vår svenska julsångskatt. Till min glädje fick jag svar att mina musikförslag skulle presenteras för den repertoaransvarige för kören! Vem vet vad som dyker upp i framtida konserter hos tabernakelkören.