Kategoriarkiv: Missuppfattningar

”Sofi fångades av en sekt”

SEKTstartKOMBO-241

Just när jag började tänka att Media i Sverige kanske hade börjat bli mindre inskränkt och mer internationell  i sitt tänk så händer det plötsligt att en artikel dyker upp i Aftonbladet som är rena återgången till medeltiden.

I en artikel i Aftonbladet med rubriken ”Sofi fångades av en sekt” (2015-03-06) beskrivs hur förtvivlade föräldrarna är som förlorat sin dotter till mormonsekten. Ytterligare en intervju med en avhoppad mormon finns med. Till skillnad från berättelsen om ”Sofi” så är denna kvinnas namn inte fingrerat.

Berättelsen om ”Sofi” är en berättelse som ett flertal medlemmar känner till. Det finns nämligen inte så många medlemmar i Sverige att man inte vet vem det skrivs om, speciellt inte i detta fall. På Mormonlady skrev vi om ”Sofi” för ett par år sedan. Historien är tragisk. Det handlar egentligen inte om en flicka som väljer att bli mormon. Det handlar om föräldrar som inte kan acceptera sin dotters livsval. Själv känner jag igen mig allt för väl. Mina föräldrar förbjöd mig att ha med kyrkan att göra när de förstod mitt intresse för den. Jag tvingades att välja mellan kyrkan och mina föräldrar. Jag sattes i skräck av dem som skulle representera min trygghet och tillit. Hur svårt ska det vara för föräldrar att acceptera sina barns val och hur svårt ska det vara för Aftonbladet att inte vara så svartvita – allt för att skapa sensation? Det tråkiga för Aftonbladet är att det finns massor med människor i detta land som faktiskt känner mormoner och som vet att det de skriver inte stämmer. ”Sofi” skrev själv ett blogginlägg här på Mormonlady för ett par år sedan där hon gav sin version av vad som verkligen hade hänt. För att undvika ytterligare konflikter med sina föräldrar som ombads vi dock att ta bort blogginlägget.

Det är förvånande att Aftonbladet fortfarande kan befinna sig i en sån här ankdamm och inte inse att de har gjort bort sig. Andra svenska dagstidningar skriver idag respektfullt om vår tro. Läser man en populär tidning som Huffington Post så finner man många artiklar om ”mormoner”. En del är väl inte så smickrande, men många är riktigt positiva. De ger mao en nyanserad bild av vår kyrka och vår tro. Hur kan Aftonbladet vara så medeltida? Det är en gåta faktiskt.

Kyrkans informationstjänst kände till att denna artikel var på gång och kommer att bemöta kritiken. Mormonlady har varit in kontakt med FINYAR som forskar om nya religioner och nyreligiositet. De är förvånade över Aftonbladets agerande, men säger att Aftonbladet är svåra att kommunicera med. Aftonbladet hade inte kontaktad dem som artikeln handlade om. Mormonlady var den som fick berätta för ”Sofis” man om att de stod om dem i Aftonbladet. Frågan är vilken sorts journalistik det representerar; att inte låta samtliga parter komma till tals och inte ens informera att man tänker skriva om dem?

På ett par svenska facebookgrupper för medlemmar i kyrkan som jag är med i så diskuteras Aftonbladets artikel. Hur reagerar då medlemmar i kyrkan på artikeln? Ja, en del tar upp det faktum att endast 16% av Sveriges befolkning har förtroende för Aftonbladet enligt en färsk undersökning. Andra känner en trygghet över att människor över lag och t ex arbetsgivare tycker att det är ok att de är ”mormoner”. Några blir upprörda och anser att Aftonbladet representerar en inskränkt socialistisk syn. Vi kan alla tycka olika. För min del ger den närmast ett posttraumatiskt stressyndrom. Jag har själv gått igenom liknande som Sofi har tvingats gå igenom. Men trots att det är våra föräldrar som plågar oss så frågar ingen om våra känslor och hur vi har blivit bemötta.

Min äldsta dotter är inte längre aktiv i kyrkan. Visst hoppas jag på att hon någon gång kommer tillbaka till kyrkan för det är en sådan enorm glädje och tröst att ha Jesus Kristus i sitt liv. Men vad hon än väljer för liv så respekterar jag att det är hennes liv. Hon har sin fria vilja och rätten att välja sitt eget liv. Som medlemmar i kyrkan så måste vi respektera att våra barn väljer sina egna liv och sin egen livsåskådning. För mig är det också självklart att alla föräldrar, oavsett trosinriktning,  respekterar sina barns val.

Vill du läsa artikeln i sin helhet så finns den här: http://web.comhem.se/dannereuter/aftonbladet_sondag_1mar_s32-38.pdf

 

 

National Geographic – The Secret Bible

The Secret Bible

Amerikansk dokumentärserie från 2005. Serien sätter kristendomens hemligheter under lupp och vill ta reda på vad som är sanning och vad som är fiktion i fråga om tre ämnen och företeelser med ursprung i Bibeln: Tempelriddarorden, Jesus rivaler och apokalypsen.

http://www.dailymotion.com/playlist/x34d5q_singaporegeek_national-geographic-the-secret-bible/1#video=x1jpkye

Building Bridges Between Spirit-Filled Christians and Latter-Day Saints (Mormons): A Translation Guide for Born Again Spirit-Filled Christians

988487

Hittade en väldigt bra bok som kan hjälpa i kommunikationen. Det är en bok som är skrivet av Rob och Kathy Datsko, numera medlemmar i Mormonkyrkan, men har typ samma erfarenhet som mig tidigare i livet. Det gör det lättare för katoliker, protestanter och evangelikaler att kommunicera med mormoner och vice versa.

Boken finns billigt som ebok, men man kan läsa mycket gratis direct på googledocs också om man vill kolla in den först. Finns även på Adlibris som bok.

Rob and Kathy Datsko are converts to the LDS Church. They provide a fantastic overview of relating the various aspects of Latter-day Saint gospel living and beliefs with that of ”Spirit-filled Christians.” In the authors’ description, that can include anyone from Catholics to Protestants and Evangelicals.

Datskos provide several great suggestions how Latter-day Saints can better communicate with this vast demographic. Spirit-filled Christians are referred throughout the book as ”SFC” in the same way that ”LDS” is used for Mormons:

http://www.deseretnews.com/article/865562757/LDS-converts-write-about-building-bridges-with-other-Christian-faiths.html?pg=all

https://books.google.se/books?id=3YGkVGoHCgkC&printsec=frontcover&dq=Rob+Datsko&hl=sv&sa=X&ei=ZVmMVMDHDeLCywO0-YDYCQ&ved=0CCEQ6AEwAA#v=onepage&q=Rob%20Datsko&f=false

https://www.adlibris.com/se/bok/building-bridges-between-spirit-filled-christians-and-latter-day-saints-mormons-a-translation-guide-for-born-again-spirit-filled-christians-charis-9781456613419

 http://www.ebookit.com/books/0000001428/Building-Bridges-Between-Spirit-filled-Christians-and-Latter-day-Saints-Mormons-A-Translation-Guide-for-Born-Again-Spirit-filled-Christians-Charismatics–Pentecostals–Renewalists-and-Third-Wavers-and-Latter-da

 

Min syn på händelserna de senaste åren

ldsa2

Det går inte att skriva historien såsom den verkligen ägde rum. Alla som upplevde den skriver inte ned sina hågkomster och de få som gör det kommer till följd av personliga tolkningar att lämna berättelser som skiljer sig åt.

Inom samhällen och organisationer fyller historieskrivningen en djupare innebörd. Gårdagens händelser presenteras på ett sätt som tjänar nutida behov. Det underliggande är att gemenskapen är sann och legitim. Jag formades starkt av svensk historia (Karl XII och G II A) när jag var liten grabb. Inget nämndes då om att Karl XII var den förste europeiske kung som ägnade sig åt etnisk rensning.

Historien skrivs av människor i dag utifrån våra föreställningsramar och våra moraliska uppfattningar. Det är också dessa båda ramar som sätter gränser för vad som tas med.

Exempel på beteenden som en sådan historieskrivning för med sig.
1) Undertryckande av omständigheter som kan rubba den gemensamma sammanhållningen.
2) Obenägenhet att göra kända, men känsliga, omständigheter allmänt kända.
3) En stark gemenskap skapar en social press (underförstådd som uttalad) att skriva en avvikande historia.
4) Historiska händelser väljs ut, presenteras och förmedlas snarare än framförs ”objektivt”.

Historien skrivs, på grund av det ovan sagda, enligt vad som facklitteraturen beskrivs som ”The Theory of Historical Consciousness”.

A) Vissa historiska händelser betonas starkt medan andra ”försvinner”.
B) Det uppstår en tyst ”överenskommelse” om den officiella historien.
C) Olika typer av sanktioner finns mot dem som ifrågasätter den gemensamma föreställningsramen. Samtidigt uppstår ett belöningssystem mot dem som håller sig inom ramen och som genom sitt agerande förstärker den.
D) Historieskrivningen fyller främst funktionen att tjäna gemenskapens intressen för dagen.
E) Den historiska föreställningsramen definieras många gånger av det som utelämnas, inte det som tas med.
F) En person kan tillhöra flera gemenskaper samtidigt. Man kan exempelvis tillhöra LDS och samtidigt vara gay. Det uppstår då en slitning där man vill verka för att påverka den ena eller den andra gemenskapen. Jämställdhet och olust för polygami är ett andra exempel på slitningar som leder till moraliskt laddade konflikter.

När en person av någon orsak kommer i konflikt med sin gemenskap tar den sig ofta drastiska uttryck. Ofta startar det med en moralisk konflikt. Man ifrågasätter grunden för den tidigare gemenskapen och man går ofta långt för att försöka påverka/störa. Uppbrottet blir intensivt. Vanligt i LDS fall är att man under mycket kort tid läser intensivt (oftast på internet) och gör revolt. Men ibland stannar det inte där. Mormonkyrkan måste rivas ned och familjen/vännerna måste räddas. Lämnandet av kyrkan sker därför under buller och bång.

På internet finns gott om negativa antimormonsidor som seglar under ”objektivitetens” flagg. Från dessa forum hämtar revoltören många gånger lösryckta exempel och citat som skapar en legitimitet åt beslutet att lämna kyrkan. Det följs påfallande ofta av ett behov av att berätta/legitimera sitt beslut för familj/vänner. Det för med sig ett beteende som ofta syns på exempelvis facebook.

– Istället för att försöka förstå kyrkans historia används utvalda delar av den, ryckta ur sin kontext, som tillhyggen mot medlemmar för att bevisa att kyrkan inte är sann. ”Truth in part” blir viktigare än ”truth in whole”.
– Mormonkyrkan anklagas för att undanhålla historiskt material, som om det kom fram skulle bevisa att kyrkan inte är sann. De tolkar därför allt kyrkans agerande som mörkläggning, bedrägeri och konspirationer.
– De har en svartvit bild där kyrkans ledare och forskare ses som de onda samtidigt som de som angriper kyrkan ses som goda.
– De menar att det inte finns något behov av en rättvisande och reflekterande historieskrivning eftersom Mormonkyrkan ändå inte är sann. De är också ovilliga att ta till sig sådana perspektiv då det upplevs som ett försvar av kyrkan. De saknar genomgående intresse av att låta sig påverkas från den nya grundmurat negativa uppfattningen.
Det ovan sagda för tråkigt med sig att det ofta är lönlöst att diskutera med dem. Stämningen blir hätsk och jag skulle direkt avråda från att försöka ”omvända” de berörda tillbaka till tron. De är inte får som går vilse utan får som inte vill tillhöra flocken. De väljer att lämna den.
Kyrkans handlande blir därför även efter skilsmässan föremål för deras intensiva uppmärksamhet och kritik samtidigt som felletandet fyller funktionen av en ständig bekräftelse av det riktiga i det egna beslutet att lämna. Det kan gälla de svarta och prdm. The shopping mall. Polygamin. Publicerandet av essäerna bemöts med ord som ”för litet”, ”för sent”, ”för vinklat” etc. Det går aldrig att tillfredsställa kritikerna. Det är meningslöst.
Allt vi kan göra är att visa tålamod och kärlek, men också att sätta gränser. Vill de inte lyssna utan bara argumentera kan det lika gärna vara.

Tänker på Jeremia 37:11-15. Jeremia har varnat och uppmanat förbundsfolket till omvändelse och därigenom gjort sig impopulär.
Kaldéerna belägrar Jerusalem och Jeremia beslutar sig för att befästa och rädda sin hembygd i Benjamins land. När han ska lämna Jerusalem grips han vid porten. Han anklagas orätt för att vilja ansluta sig till den kaldeiska fienden. Folket tror inte på den rätta förklaringen. Jeremia gisslas och spärras in. De har bara en del av sanningen (att han försöker lämna Jerusalem), men de glömmer det viktiga motivet (befästa Benjamins land) och hamnar i fel slutsats. Likafullt är de övertygade om att veta den exakta sanningen.
Det är precis exakt detsamma som händer nu. Kyrkans ledare blir impopulära och deras motiv ifrågasätts. Liksom Josephs. Kritikerna tror sig ha ”sanningen” men har i själva verket bara en del av den. Joseph och kyrkans nuvarande ledare får uppleva samma smädelse som Jeremia på sin tid. Historien går igen.
Sedan finns det uppriktiga tvivlare. Dessa går det i princip alltid att resonera med då de är öppna för att förstå. Det finns en vilja hos dem. Samtalen blir uppbyggande för alla inblandade.


Gästkrönikör: Observatören

 

Jesus sa aldrig att där inte skulle komma fler profeter

profIbland svindlar tanken för mig  att jag brukade passera de snöiga gatorna i Michigan för att prata med folk om profeter. Var jag galen? Är jag fortfarande galen? Dag ut och dag in … Jag knackade någons dörr eller stoppade dem på gatorna för att säga något i stil med vill du höra ett budskap om Jesus Kristus”? Om de mot förmodan skulle säga ”ja… så började jag berätta om profeter.

Vänta lite!” sa folk du sa att du skulle dela med dig ett budskap om Kristus.” ”Det skulle jag. Skulle någon av oss någonsin veta något om Kristus utan att profeter först hade berättat om honom för oss?” Jag vill inte höra något om profeterskulle de säga. Det finns inga fler profeter efter Kristus. Vi behöver inte längre profeter eftersom Kristus lämnade Bibeln och den helige Ande till oss.

Medan dörren höll på att smällas igen skulle jag be om  att få dela ett skriftställe ur bibeln.

 

Den som svarar innan han lyssnat, handlar dåraktigt och skamligt.(Ordspråksboken 18:13)

 

Det skriftstället kunde få hjärtan att mjukna och vi skulle ytterligare ett par minuter att dela med oss av det som så många av oss har rest långväga runt om i världen för att få dela.

Budskapet är; Det finns levande profeter igen. Dessa profeter har kommit i dessa sista dagar för att vittna om Jesus Kristus och att fastställa varje påstående om vem han är. Efter nästan 1700 år av förvirring och mörker, är de levande profeterna som avslöjat och återställt sann kunskap om Herren Jesus Kristus tillbaka till jorden. På grund av dessa profeter  så vet vi nu vem vi tillber och hur vi ska dyrka honom. Utan profeterskulle vi  hänvisade till våra egna filosofiska spekulationer om Gud.

Är han en man eller en gud?

Har han en kropp just nu, eller blev han till ett andeväsen?

Är han tre varelser eller något annat?

Krävs dopet för frälsning eller är det underordnat?  Om det är underordnad varför gör vi det. Om det behövssom det står i Johannes 3: 3-5 så är det en åtgärd. Innebär det att andra åtgärder också krävs för vår frälsning? Behöver vi omvända oss för att bli frälsta eller är en muntlig bekännelse nog?

Vi skulle kunna fortsätta i flera dagar

Men allvarligt har inte Gud alltid fungerat genom profeter?

 

”Ty Herren, HERREN gör ingenting utan att ha uppenbarat sin hemlighet för sina tjänare profeterna.” (Amos 3: 7)


Om denna skrift är sant, varför skulle någon i denna värld inte med spänning och nyfikenhet välkomna idén om en modern profet? Kan det vara sant? Finns det någonsin en tid i historien i denna värld där en profet bättre skulle behövas än i våra dagar?

Genom hela historien har Gud alltid sänt profeter för  att ”återställaen kunskap om evangeliet tillbaka till jorden. Amos sade också att

 

11 Se, dagar skall komma, säger Herren, HERREN, då jag skall sända hunger i landet, inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS ord.
12 De skall driva omkring från hav till hav
och springa hit och dit från norr till öster för att söka efter HERRENS ord, men de skall inte finna det. .” (Amos 8: 11-12)

 

Du kan söka på hela jorden efter Guds evangelium och oavsett hur mycket du söker … om det inte finns någon profet på jorden, så kommer du inte att hitta det. Ingen har någonsin bara ”räknat ut” Guds vilja utan att det först gavs till dem  genom profeter.

det finns ett grundläggande faktum. Du kan inte ta emot Kristus utan att först acceptera  profeter. Det är en logisk omöjlighet. Vi skulle inte ha någon aning om vem Kristus är utan profeternas lärdomar. Det vore vansinnigt att säga att vi accepterar och tror på Kristus och samtidigt förkasta vittnet Johannes Döparen. Kristus får spel  de skriftlärda och fariseerna som accepterar döda profeter och förkastar de levande profeterna. Han säger dessa viktiga ord om framtida profeter;


”Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.” (Matt 23:39)

 

Översättning från gammal engelska lyder: Du kan inte se mig eller känner mig förrän du accepterar profeterna som jag skickat till dig.” Jag kan tänka mig att en av de saker som frustrerar Jesus mest är när han skickar en av sina tjänare att undervisa sitt folk och dessa sedan avvisar dem. Jag kan föreställa mig Jesus placera sin hand på tjänarens huvud och sedan säga något som liknar vad han sa när han visade på tillståndet i Israel på den tiden;

”Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Se, ert hus kommer att stå öde. 39 Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.”(Matt 23:37)

 

Detta mönster av att Gud sänder profeter till sina barn har pågått i tusentals år. Det började med Adam. Han avvisades. Han sände Noa och Abraham och Moses. De avvisades. Profeter skickades till människor på den amerikanska kontinenten. Även de avvisas. Folket  säger i alla tider ”Vi har profeter. Vi behöver inte fler profeter.

Men det är uppenbart att vi behöver profeter.

Roger Williams grundare av baptistkyrkan i Amerika uttryckte detta bäst. Cotton Mather sade, ”Mr. Williams berättade för sina anhängare  att då han själv var vilseledd hade han i sin tur vilselett dem, och han konstaterade att det inte fanns någon på  jorden som skulle kunna administrera dop eller något av evangeliets förordningar.  Därför så rådde han dem  att avstå allt och vänta på  kommande nya apostlar.”

 

 “Mr. Williams [finally] told [his followers] ‘that being himself misled, he had [misled them,’ and] he was now satisfied williams that there was none upon earth that could administer baptism [or any of the ordinances of the gospel], … [so] he advised them therefore to forego all … and wait for the coming of new apostles.”

 

Kommer du ihåg när Jesus sa till oss att ”se upp för falska profetersom skulle komma efter hans tid? Tänk på den osynliga börden av detta uttalande från Frälsaren. Jesus sade aldrig att det inte skulle bli några fler profeter. Om det inte skulle komma profeter skulle han ha sagt ”nu kommer  det inte längre profeter”. I sin varning  så  finns det ett underförstått löfte om att profeter faktiskt kommer efter att han är borta.  Han vill bara att vi ska akta oss för de falska profeterna.

Och   lämnar han oss med kanske en av de viktigaste råden Han kan ge; ”Av deras frukt ska ni känna dem.”

Låter detta galet?

Det är biblisk.

Så när någon säger att det inte finns något behov av profeter i vår tid introducera dem till ett fåtal vars frukter är värda ett noggrant övervägande.

http://www.gregtrimble.com/jesus-never-said-wouldnt-anymore-prophets/#.VGR3YecAgHM.facebook