Kategoriarkiv: Offentligt arbete

Varför är mormoner så framgångsrika?

Jan TorégeJan Torége, som är ekonom med inriktning på statistik och nationalekonomi, arbetar sedan hösten 2000 som utredare/omvärdesbevakare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Han har i sin blogg Socialt Kapital skrivit om mormoner och tar upp flera aspekter som finns inbyggd i deras kultur.

Han beskriver sin blogg så här:

Den här bloggen handlar om socialt kapital. En tillgång som forskare menar har en avgörande inverkan på såväl människors trygghet, hälsa och välmående som på länders effektivitet, ekonomi och utveckling.

Tanken är att bloggen ska bli en portal för frågor som rör ämnen som tillit, tolerans och socialt kapital. Jag vill här samla det som andra skriver om dessa ämnen, tipsa om artiklar, böcker och videoklipp samt själv skriva om de tankar jag har.

Torége funderar kring ämnet i sitt senaste blogginlägg om varför mormoner är så framgångsrika, och han kommer med en del intressanta tankar kring detta.

Summa summarum är att han anser att mormonerna är en sluten sekt med social kontroll, men att missionärerna får komma ut i världen i två år och se sig om och att detta är positivt. Dessa två faktorer skulle då till stor del kunna balansera varandra, men det förklarar inte allt.

Det sociala kapitalet skulle alltså enligt honom hämmas och i och med detta så skulle det bli brist på innovativa och nyskapande idéer.

Mitt svar är att mormonerna inte alls är en sekt, utan är en vanlig frikyrka med en alternativ teologisk tolkning av treenigheten, sk social trinitarism. Idéer och nyskapande finns det massor av också.

Ordet sekt är negativt och dömande, och hur ska man kunna döma i ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle? Precis som majoriteten av det svenska folket har ändrat språkbruk och inte längre kallar romer för zigenare, så ska de skyndsamt sluta upp med att använda ordet sekt.

Det går alldeles utmärkt att kalla Mormonkyrkan för en frikyrka, för även om Svenska kyrkan och den svenska staten numera är åtskilda, så har den kyrkan ändå trots allt en särställning fortfarande. Mormonkyrkan är en frikyrkan bland alla andra frikyrkor.

http://www.socialtkapital.nu/uncategorized/varfor-gar-det-sa-bra-for-mormoner/

http://ldsliving.com/story/74878-7-things-you-didnt-know-a-mormon-invented

http://ldsliving.com/story/75227-7-more-things-you-didnt-know-a-mormon-invented

http://www.famousmormons.net/

 

Mormonkyrkan godkänner centraliserat stöd för alla kaplaner, däribland kvinnor

543c8779dbf10.preview-620

Den Utah-baserade tidningen Daily Herald skriver att Mormonkyrkan kommer att ge ett centraliserat stöd till alla icke-militära kaplaner som finns i kyrkan. Detta gäller både män och kvinnor. Jag har kontaktat Frank Clawson (LDS Chaplains), och han bekräftar att informationen stämmer.

Emedan de flesta människor är bekanta med militära kaplaner (fältpräster) som är manliga, varav Mormonkyrkan har många, kanske de inte känner till att det finns medlemmar (både män och kvinnor) som tjänar som kaplaner inom sjukvård, härbärgen, fängelser, patrullering och andra fokusområden, dvs som icke-militära kaplaner. Dessa har dock inte varit certifierade av kyrkan, och de har ingen aning om hur många medlemmar som jobbar med detta. Men genom att ge ett centraliserat stöd så finns möjligheten att få veta detta. De som är ledare för kyrkans militära kaplaner kommer även att vara ansvariga för de icke-militära kaplanerna.

De militära kaplanerna i USA får utföra borgerliga vigslar, även samkönade sådana, men jag vet inte om de är tvingade till det, dvs om mormonerna som är militära kaplaner måste utföra det eller om de kan slippa det. De civila kaplanerna har inte i sig själva någon vigselrätt, utan sådan ansöker man hos myndigheterna i de olika delstaterna i USA (i Sverige så är det hos Länsstyrelsen).

För att få lov att bli en icke-militär kaplan så ansöker man på samma sätt som man gör då man vill bli en militär kaplan. Kvinnor behöver inte vara gifta men männen måste vara gifta i templet. Männen behöver ha det melkisedekska prästadömet. Alla behöver ha en tempelrekommendation och vara tempelvärdig. Sen behöver alla förstås ha tillräckligt mycket teologisk utbildning och en anställning i en organisation, förening, företag osv.

”Frank Clawson, director of military relations for the LDS Church, described the overall purposes of the chaplaincy. Clawson’s office will now service non-military chaplains following the recent endorsement.”

Kaplan Tami Harris går i sin fars fotspår. Hennes pappa var en pensionerad militärkaplan som arbetade på ett behandlingshem. Han själv var döende i cancer men jobbade ändå. En dag så mådde han inte så bra och vad sin dotter Tami att vikariera för honom. Hennes pappa dog två dagar senare. Detta var början på hennes karriär som startade redan 1989.

För fem år sedan så arbetade hon tillsammans med äldste Jeffrey Holland från den tolv apostlarnas kvorum för den nationella bönegudstjänsten i det gamla Tabernaklet i Provo. Under en telefonkonversation med honom så introducerade hon sig själv, och äldste Holland sa till henne att vi vet vem du är, och du är precis där vi behöver att du ska vara.

http://www.heraldextra.com/news/local/central/provo/lds-church-approves-centralized-endorsement-of-all-chaplains-including-women/article_6fb35da1-7128-5b06-971d-c4ffcf48ee83.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Chaplain

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaplan

https://www.lds.org/callings/military-relations/military-chaplains

 

Med egna ord – Mormonism online

iyow3Jesu Kristi Kyrka publicerade för ett par dagar sedan ett pressmeddelande i Mormon newsroom att de börjat att publicera utdrag från blogginlägg av medlemmar i kyrkan samt twitterinlägg, artiklar etc. Syftet är att man vill lyfta fram vad som visas i social media från medlemmar i kyrkan, vilket kan hjälpa journalister och allmänhet att bättre förstå mormonismen. Det som skrivs i blogginläggen behöver inte nödvändigtvis spegla kyrkans officiella hållning.

http://www.mormonnewsroom.org/article/mormonism-online-in-your-own-words-28-august-2014

 

Meet the Mormons

meet

För första gången i historien så kommer Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga att släppa en dokumentär den 10 oktober.

Den nygjorda dokumentären ”Möt mormonerna” belyser livet för sex Sista Dagars Heliga som lever runt om i världen, allt från Himalayas berg i Nepal och regnskogarna i Costa Rica, till Saltsjödalen.

Även om filmen finansieras av kyrkan så behöver den finansiellt stöd av frivilliga donatorer.

”Syftet med filmen är att hjälpa människor förstå hur våra medlemmar är” säger producenten Jeff Roberts.

Han säger att filmen visar mormons tro, i egenskap av vilket inflytande det har på medlemmars liv. ”Den gör det på ett sätt så att det är underhållande, upplyftande och engagerande. Det handlar inte om att predika på något sätt. Vi försöker inte omvända någon, utan om att ge information.”

Meverkande i filmen är den pensionerade militären Gail Halvorsen, som var känd som ”godisbombaren” under 1940-talets Berlin Airlift; Ken Niumatalo, ansvarig coach inom amerikansk fotboll för U.S. Naval Acedemy i Annapolis, Maryland; Bishnu Adhikari, en humanitär och ingenjör i Nepal; Carolina Muñoz Marin, en amatör kickboxare i Costa Rica; Jermaine Sullivan, en biskop i Atlanta, Georgia; samt Dawn Armstrong, en mamma som lever i Salt Lake dalen.

”Hur fann vi dem” På alla sätt vi kunde”, säger filmskrivaren och regissören, Blair Treu. Ha sa att de personer som medverkar i filmen måste ha en viktig egenskap: ”Evangeliet måste vara synbart i det sätt som de lever sina liv.” I början ”så var vi oroliga över hur vi skulle kunna finna dessa familjer,” säger Treu. ”Mot slutet var vi mer bekymrade över var vi skulle klippa i filmen för att det fanns så många bra bitar.”

Då det var meningen att filmen skulle produceras för Legacy teatern i Salt Lake City och för besöks centra runt om i världen, så visade Treu projektet för kyrkans första presidentskap mot slutet av 2010. Efter att projektet var färdigställt, så beslöt sig kyrkans ledare att utvidga kyrkans utgivning på grundval av den positiva respons som filmen fått både av medlemmar inom och utanför kyrkan. Treu sa att syftet var att ge filmen en större räckvidd och få den tillgänglig för medlemmar och deras vänner på filmduk – i deras egna städer och orter – och sedan på kabelTV, internet streaming och på Legacy teater och besökscentra. Kyrkans ledare har stort förtroende för sina medlemmar, sa han. ”De sa aldrig en enda gång till oss var vi skulle filma eller vad vi skulle filma, ” sa han. ”Vi fick i uppgift en enda sak: ”Försök att fånga in, efter bästa förmåga, vilka vi verkligen är” Det är det som gäller.”

Gail Halvorsen,  som kommer att fylla 94 år då filmen släpps, sa att det var en livsupplevelse att få vara med i projektet.  ”Jag kommer från enkla omständigheter” sa han. ”Det är spänning som inte går att uttrycka. Jag känner mig som en sparv bland en flock örnar.” För i hans del av dokumentären, fick Halvorsen – som lever i Arizona – resa till Berlin. Om dokumentären, säger han: ”Detta är första gången som något som detta har gjorts, ändå så är det kännetecknande för kyrkan – en värlsvid tillämpning av Frälsarens mission för hela jorden.” Jermaine Sullivan, som var biskop vid tiden för filmningen och nu tjänar som stavspresident för Atlanta Georgia stav, sa att han var nervös inför att börja filmningen. ”Jag har aldrig haft denna sorts uppmärksamhet riktad mot mig på detta sätt,” sa han. ” Jag hoppas att människor lär sig lite mer om vilka vi är, vad vi tror på, vad vi gör för att tjäna och ministera och hjälpa andra.” Han sa att gruppen var tillsammans med hans familj hela tiden under en vecka. ”Du kunde inte göra något annat än att visa ditt liv precis som det var.” Han hoppas att hans liv ska representera livet för alla mormoner; att de efter att ha sett filmen, när de som sett den och hör ordet mormon, ”så kommer de att föreställa sig en familj precis som min.” Han vill förmedla att mormoner på bästa sätt försöker – inte utan fel – att vara som Jesus Kristus. ”Det är på detta sätt de beter sig. Det är så här de tjänar andra. Det är så här deras hem ser ut. Det är så här de försöker undervisa sina barn. Det är så här de försöker vara som föräldrar. Ingen är perfekt…. Vi är bara som vilken familjemedlem som helst som försöker att göra gott och vara goda föräldrar.”

Dawn Armstrong, en ung ensamstående mamma som hade nått botten när hon mötte mormon missionärerna, visas i filmen då hon hjäler sin son – som nu har blivit älder – att förbereda sig för en heltidsmission. ” I en värld som verkar vara så snabb att kunna riva ner, så hoppas jag att människor kommer att välja att lyftas upp, och viktigast av allt, att se uppåt, ”säger hon. ” Låt kärlek och förståelse vara den drivande kraften i ditt liv. Jag tror att detta är det uppriktiga budskapet i filmen.”

För mer information om ”Möt mormonerna” gå till

www.meetthemormons.com.

Källa: DeseretNews.140819 

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=yOEA3nVMngA]

Varför accepterar samhället bara samfund som tar emot statliga pengar?

SST_logotypJag tycker att det är fel att bara samfund som tar emot pengar från statliga ”Nämnden för statligt stöd till trossamfund” accepteras i samhället som rumsrena och acceptabla och värdiga att ha dialog och gemenskap med.

http://www.sst.a.se/

Journalister, forskare, politiker och andra beslutsfattare tittar i listan för att se om ett samfund finns med, och om det inte finns med så behandlas kyrkan som en sekt.

http://www.sst.a.se/kontakt/samfundsadresser.4.7501238311cc6f12fa580005268.html

Vad för slags argument har dessa viktiga personer då de stämplar en kyrka eller ett samfund som en sekt? Jo, de får inga pengar från SST, dvs de är inte kvalificerade för att ta emot sådana pengar, dvs de är inte öppna och samarbetsvilliga, dvs de är slutna och hemlighetsfulla och vill inte ha någon insyn. I och med detta så dras slutsatsen att de som inte får pengar från SST är en sekt och ska behandlas som en sådan av politiker, myndigheter, stat, kommun, landsting, forskare, journalister och annan media. Det finns en tyst överenskommelse om detta.

Ta exempelvis Mormonkyrkan som inte alls vill ta emot pengar från staten. De har aldrig sökt några pengar och kommer inte heller att göra det pga ideologiska skäl. Samfund ska vara skilda från staten och inte ta emot pengar. Det kvittar hur öppna och samarbetsvilliga Mormonkyrkan är, de kommer att behandlas som en sekt ändå pga att de inte får pengar från SST.

Så när regeringen vill ha dialog med olika samfund så vänder sig regeringen bara till de samfund som tar emot pengar från SST. Regeringen bryr sig alltså inte alls om andra kyrkor och grupper och har definitivt ingen dialog med andra än med de som tar emot pengar från SST.

http://www.sst.a.se/sstsuppdrag.4.15272bfd13b817fbae13000.html