Kategoriarkiv: Profeter, profetior

Isaiah Institute with Avraham Gileadi Ph.D. — Vignette 1 of 6

Avraham GileadiAvraham Gileadi är en expert på Jesaja och är medlem i kyrkan. För den som är inresserad av att lära sig mer om Jesaja så är detta en film som är spännande att se.

http://en.wikipedia.org/wiki/Avraham_Gileadi

[vimeo 114946880 w=500 h=281]

Isaiah Institute with Avraham Gileadi Ph.D. — Vignette 1 of 6 from Color My Media on Vimeo.

National Geographic – The Secret Bible

The Secret Bible

Amerikansk dokumentärserie från 2005. Serien sätter kristendomens hemligheter under lupp och vill ta reda på vad som är sanning och vad som är fiktion i fråga om tre ämnen och företeelser med ursprung i Bibeln: Tempelriddarorden, Jesus rivaler och apokalypsen.

http://www.dailymotion.com/playlist/x34d5q_singaporegeek_national-geographic-the-secret-bible/1#video=x1jpkye

Defending the Faith: Jerusalem’s disputed Temple Mount

Looking out onto the Mount of Olives from the Old City in Jerusalem in April 2011.. The Dome of the Rock is visible in the foreground on the Temple Mount and, on the horizon, is the tower of the Russian Church of the Ascension.
Looking out onto the Mount of Olives from the Old City in Jerusalem in April 2011.. The Dome of the Rock is visible in the foreground on the Temple Mount and, on the horizon, is the tower of the Russian Church of the Ascension.

Contention between Israeli Jews and Palestinians stretches back nearly a century, with little hope of resolution. In the past few months, however, the conflict has increasingly focused on a struggle for control of the Temple Mount.

The site of Solomon’s temple and, later, of Herod’s temple at the time of Jesus has been a sacred place for over 3,000 years. The original Jewish temple was destroyed by the Babylonians in 586 B.C. Rebuilt 70 years later, the temple endured another six centuries as the center of Jewish spiritual life until the Romans destroyed it in A.D. 70 amidst a Jewish rebellion. The surviving Jews were scattered and have been left without a temple for almost 2,000 years.

When the Holy Land was Christianized in the early fourth century by order of the first Christian Roman emperor, Constantine, monumental churches were built throughout it, including the Holy Sepulcher over the traditional tomb of Jesus. However, the Temple Mount was intentionally left desolate as a sign of the fulfillment of Christ’s prophecy that not one stone of the temple would be left standing. And so it remained for three centuries, visited by pilgrims following in Jesus Christ’s footsteps, but unadorned by any Christian shrine.

Thus, when Arab Muslims conquered Jerusalem in 638 under the Caliph Umar, they entered into a treaty to protect the Christian and Jewish holy places in the city. Searching for a location in Jerusalem to construct a mosque for the new Muslim community, the Arabs naturally turned to the large space left empty by the Christians on the old Temple Mount. Soon the Arabs had built not only the Al-Aqsa Mosque for prayer and worship, but also a new shrine. Known as the Dome of the Rock, the sanctuary is one of the great architectural achievements of the Islamic world. It commemorated the biblical temple of Solomon and the place where Jesus taught and performed miracles — both of which were described in the Quran and accepted by Muslims as authentic sacred history. In addition, Muslims believed that Muhammad had visited the Temple Mount of Jerusalem in vision, ascending from there into heaven.

Apart from a century of Christian rule under the Crusaders, the Temple Mount remained in Muslim hands for the next 13 centuries. Jews were given locations on the fringes of the Temple Mount for prayers, which eventually developed into the Western Wall.

The Israeli conquest of Palestine and east Jerusalem in 1967 placed the Temple Mount in Jewish hands again for the first time in 1,400 years. Although some Israelis at the time agitated for permanent occupation of the Temple Mount and destruction of the Muslim shrines there, the Israeli government decided to leave Muslim authorities in charge of the area. Indeed, the rabbinic leaders of Israel forbade Jews from entering the Temple Mount lest they unintentionally profane the sacred precincts where, according to Jewish law, only priests could enter.

Throughout the medieval period of Muslim dominance in Jerusalem, Jewish messianic expectations were of two minds regarding the rebuilding of the temple. One maintained that when the Messiah came, he would rebuild the temple as a sign of his divine authority. The other tradition held that the temple must be rebuilt by the Jews in preparation for the coming of the Messiah. These two traditions — which could be called quietist and activist — still exist among Jews today. Activist Jews thus believe that Israel must expel the Muslims from the Temple Mount, destroy the Dome of the Rock and rebuild the “Third Temple” to prepare the way for the Messiah.

For decades, these Third Temple movements have been preparing and agitating for the rebuilding of the temple, going so far as to make utensils, furnishings and priestly robes for use in the coming sanctuary. Every year, on Jewish holy days, these groups have attempted to force their way onto the Temple Mount to pray, and have consistently been turned away by Israeli security forces.

In recent months, however, increasing numbers of Jews have begun wider agitation for the right to ascend the Temple Mount to pray, in violation of the early 1967 status quo agreement regarding the site. Palestinian Muslims have reacted with both demonstrations and violence, and with the threat of a potentially new “intifada” (uprising). Thus, despite Isaiah’s prophecy that the Temple Mount should be “a house of prayer for all nations” (Isaiah 56:7; Mark 11:17), it remains a source of discord and conflict.


22746Daniel C. Peterson, professor of Islamic studies and Arabic at BYU, is editor-in-chief of the Middle Eastern Texts Initiative, founder of MormonScholarsTestify.org, chairman of ”Interpreter: A Journal of Mormon Scripture” and a blogger for Patheos. His views do not necessarily represent those of BYU.

http://www.deseretnews.com/article/865616609/Jerusalems-disputed-Temple-Mount.html

Min syn på händelserna de senaste åren

ldsa2

Det går inte att skriva historien såsom den verkligen ägde rum. Alla som upplevde den skriver inte ned sina hågkomster och de få som gör det kommer till följd av personliga tolkningar att lämna berättelser som skiljer sig åt.

Inom samhällen och organisationer fyller historieskrivningen en djupare innebörd. Gårdagens händelser presenteras på ett sätt som tjänar nutida behov. Det underliggande är att gemenskapen är sann och legitim. Jag formades starkt av svensk historia (Karl XII och G II A) när jag var liten grabb. Inget nämndes då om att Karl XII var den förste europeiske kung som ägnade sig åt etnisk rensning.

Historien skrivs av människor i dag utifrån våra föreställningsramar och våra moraliska uppfattningar. Det är också dessa båda ramar som sätter gränser för vad som tas med.

Exempel på beteenden som en sådan historieskrivning för med sig.
1) Undertryckande av omständigheter som kan rubba den gemensamma sammanhållningen.
2) Obenägenhet att göra kända, men känsliga, omständigheter allmänt kända.
3) En stark gemenskap skapar en social press (underförstådd som uttalad) att skriva en avvikande historia.
4) Historiska händelser väljs ut, presenteras och förmedlas snarare än framförs ”objektivt”.

Historien skrivs, på grund av det ovan sagda, enligt vad som facklitteraturen beskrivs som ”The Theory of Historical Consciousness”.

A) Vissa historiska händelser betonas starkt medan andra ”försvinner”.
B) Det uppstår en tyst ”överenskommelse” om den officiella historien.
C) Olika typer av sanktioner finns mot dem som ifrågasätter den gemensamma föreställningsramen. Samtidigt uppstår ett belöningssystem mot dem som håller sig inom ramen och som genom sitt agerande förstärker den.
D) Historieskrivningen fyller främst funktionen att tjäna gemenskapens intressen för dagen.
E) Den historiska föreställningsramen definieras många gånger av det som utelämnas, inte det som tas med.
F) En person kan tillhöra flera gemenskaper samtidigt. Man kan exempelvis tillhöra LDS och samtidigt vara gay. Det uppstår då en slitning där man vill verka för att påverka den ena eller den andra gemenskapen. Jämställdhet och olust för polygami är ett andra exempel på slitningar som leder till moraliskt laddade konflikter.

När en person av någon orsak kommer i konflikt med sin gemenskap tar den sig ofta drastiska uttryck. Ofta startar det med en moralisk konflikt. Man ifrågasätter grunden för den tidigare gemenskapen och man går ofta långt för att försöka påverka/störa. Uppbrottet blir intensivt. Vanligt i LDS fall är att man under mycket kort tid läser intensivt (oftast på internet) och gör revolt. Men ibland stannar det inte där. Mormonkyrkan måste rivas ned och familjen/vännerna måste räddas. Lämnandet av kyrkan sker därför under buller och bång.

På internet finns gott om negativa antimormonsidor som seglar under ”objektivitetens” flagg. Från dessa forum hämtar revoltören många gånger lösryckta exempel och citat som skapar en legitimitet åt beslutet att lämna kyrkan. Det följs påfallande ofta av ett behov av att berätta/legitimera sitt beslut för familj/vänner. Det för med sig ett beteende som ofta syns på exempelvis facebook.

– Istället för att försöka förstå kyrkans historia används utvalda delar av den, ryckta ur sin kontext, som tillhyggen mot medlemmar för att bevisa att kyrkan inte är sann. ”Truth in part” blir viktigare än ”truth in whole”.
– Mormonkyrkan anklagas för att undanhålla historiskt material, som om det kom fram skulle bevisa att kyrkan inte är sann. De tolkar därför allt kyrkans agerande som mörkläggning, bedrägeri och konspirationer.
– De har en svartvit bild där kyrkans ledare och forskare ses som de onda samtidigt som de som angriper kyrkan ses som goda.
– De menar att det inte finns något behov av en rättvisande och reflekterande historieskrivning eftersom Mormonkyrkan ändå inte är sann. De är också ovilliga att ta till sig sådana perspektiv då det upplevs som ett försvar av kyrkan. De saknar genomgående intresse av att låta sig påverkas från den nya grundmurat negativa uppfattningen.
Det ovan sagda för tråkigt med sig att det ofta är lönlöst att diskutera med dem. Stämningen blir hätsk och jag skulle direkt avråda från att försöka ”omvända” de berörda tillbaka till tron. De är inte får som går vilse utan får som inte vill tillhöra flocken. De väljer att lämna den.
Kyrkans handlande blir därför även efter skilsmässan föremål för deras intensiva uppmärksamhet och kritik samtidigt som felletandet fyller funktionen av en ständig bekräftelse av det riktiga i det egna beslutet att lämna. Det kan gälla de svarta och prdm. The shopping mall. Polygamin. Publicerandet av essäerna bemöts med ord som ”för litet”, ”för sent”, ”för vinklat” etc. Det går aldrig att tillfredsställa kritikerna. Det är meningslöst.
Allt vi kan göra är att visa tålamod och kärlek, men också att sätta gränser. Vill de inte lyssna utan bara argumentera kan det lika gärna vara.

Tänker på Jeremia 37:11-15. Jeremia har varnat och uppmanat förbundsfolket till omvändelse och därigenom gjort sig impopulär.
Kaldéerna belägrar Jerusalem och Jeremia beslutar sig för att befästa och rädda sin hembygd i Benjamins land. När han ska lämna Jerusalem grips han vid porten. Han anklagas orätt för att vilja ansluta sig till den kaldeiska fienden. Folket tror inte på den rätta förklaringen. Jeremia gisslas och spärras in. De har bara en del av sanningen (att han försöker lämna Jerusalem), men de glömmer det viktiga motivet (befästa Benjamins land) och hamnar i fel slutsats. Likafullt är de övertygade om att veta den exakta sanningen.
Det är precis exakt detsamma som händer nu. Kyrkans ledare blir impopulära och deras motiv ifrågasätts. Liksom Josephs. Kritikerna tror sig ha ”sanningen” men har i själva verket bara en del av den. Joseph och kyrkans nuvarande ledare får uppleva samma smädelse som Jeremia på sin tid. Historien går igen.
Sedan finns det uppriktiga tvivlare. Dessa går det i princip alltid att resonera med då de är öppna för att förstå. Det finns en vilja hos dem. Samtalen blir uppbyggande för alla inblandade.


Gästkrönikör: Observatören

 

Lucy Walker – en av Joseph Smiths fruar

30102678_122861881853Nu kommer FairMormon att påbörja en videoserie om Joseph Smiths fruar. Lucy Walker är den första i denna serie.

”After much suffering and sadness, the Walker family settled in Nauvoo where they became acquainted with the Prophet Joseph Smith and lived with his family for a number of years. May 1st, 1843, Lucy was married by Wm. Clayton to the Prophet Joseph as a plural wife.”

http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=30102678

http://en.fairmormon.org/Mormonism_and_polygamy/Divine_manifestations_to_plural_wives_and_families

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=0AFZEfSRsa8?rel=0]